| :: Historik - en 140 åring. :: |
| 2008-10-24 |
| En 140 årings historia. |
När järnhanteringen växte fram i bygderna kring Siljan uppstod ett fraktbehov. Brytning och smältning skedde inte på samma plats och ved för smältugnarna måste fraktas långa vägar. Det var sjöar och vattendrag som blev de naturliga fraktvägarna. Segelskutor som kallades "lastdragare" användes. De var utrustade med två master för segel och fock. Skutorna hade inga svårigheter att ta sig över Siljan eller nerför älven på sin färd till Åhlsgråda i Gagnef. Färden uppför älven var mer besvärlig, då skutorna långa stycken måste dras med linor från land. Siljans tredje ångbåt Behovet för en mer utvecklad persontrafik på Siljan ökade. "Prinsen" var inte lämplig för passagerartrafik, därför bildades Mora Ångbåtsbolag.
Österdalarnes ångbåts AB I början av 1870-talet räckte inte s/s Moras kapacitet längre till. Därför bildades Österdalarnes ångbåts AB år 1873, som blev det bolag som styrde passagerartrafiken på Siljan de kommande 85 åren.
1884 kom järnvägen till Insjön, och fartygen fick ändra sina rutter. Fartygen och järnvägen kompletterade varandra väldigt bra. Från Mora till Engelbrekt 1903 gjordes en omfattande ombyggnad av s/s Mora på varvet i Övermo. Båten döptes om till s/s Engelbrekt som fick ett nytt huvuddäck som höjdes med fyra decimeter i förhållande till det tidigare däcket. Med en ny maskin på 82 IHK, indikerade hästkrafter, presterade hon 10 knops fart och kunde ta 120 passagerare. S/s Engelbrekt blev efter ombyggnaden godkänd för en last på däcket av 5000 kg. Mellan åren 1914 1915 byggdes hon om igen men det blev en mindre lyckad ombyggnad och hennes stabilitet försämrades
Under vintern 1949-50, kantrade s/s Engelbrekt när hon låg förtöjd vid kaj i Leksand. För stora pengar bärgades fartyget och sattes i sjövärdigt skick igen.
Västanviksbadet Västanviksbadet vid Östervikens östra strand, ligger vackert beläget mitt emot Leksands kyrka. Badet är en skapelse av Axel Juvas, som invigdes sommaren 1947. Axel och Karin Juvas köpte Engelbrekt den 20/7-1954 av Österdalarnas ångbåts AB. Panna och maskin såldes till skrot och skrovet bogserades till Västanviksbadet i augusti, där en brygga lämplig för ändamålet byggts med hjälp av personal från varvet vid Övermo och besättningen på Ångbåten s/s Erik. Engelbrekt lades vid bryggan och skulle byggas om för att användas som flytande vandrarhem.
Det blev inget vandrarhem av Engelbrekt. Hon förblev en sommarstuga och liggande i Västanvik till 1971 då hon såldes till Olle Nordesjö. Olle blev skyldig att se till att hon kom bort från Västanvik före midsommar samma år. I februari fick man fram en motor och växellåda från ett lok som drogs på isen för att lyftas i båten. En kanal grävdes vid lågvatten för att kunna dra ut båten från grundet. Kanalen blev för grund och för kort. Situationen löstes med okonventionella medel. En tiokubikstank och två femkubiks tankar införskaffades och fylldes med vatten. Tankarna fästes under akterskeppet och pumpades ur.
Södra brofästet vid brostugan. Våren 1972 bogserades hon över till sin hemma hamn för dom kommande 21 åren.
En vänförening bildades, då SJ skulle stänga den öppningsbara järnvägsbron i Leksand förgått pga. X2000-tågen. Motkravet på SJ blev att de byggde en slip i Rättvik för de större fartygen. Efter många medlemmars arbete och en del sponsring med slipen, blev det en del pengar över att satsa i Engelbrekts återställande. Engelbrekt lades vid Norsbros gamla sågverk, där hon plockades ur och en del av överbyggnaden revs bort. På våren 1993 bogserades båten ner till Insjön för att lyftas upp på land, och en total renovering på börjades.
|
| « Tillbaka |










